På Nordisk Ungdoms sommarläger i början utav sommaren höll jag en föreläsning om organisationens struktur och ledarskap, detta är en sammanfattning utav den föreläsningen och kommer mynna ut i en intern utbildning.
Denna text publiceras för att ge en tydligare bild över hur organisationen fungerar och finns till för att göra det lättare för just dig att aktivera dig i organisationen.
Nordisk Ungdom är en matrisorganisation vilket innebär att organisationen styrs på två sätt, dels via ett riksting och dels via ett råd, se strukturkartan nedan. Rikstinget är det högst beslutande organet i Nordisk Ungdom och där beslutas frågor som inkommit via rådet, representationerna eller från medlemmar. Man kan säga att allt som händer på ett nationellt plan är ett beslut från rikstinget. Det innebär att det inte finns någon högre instans i organisationen än rikstinget. I rikstinget sitter aktiva medlemmar i organisation, sk antagna, de antagna har var sin röst. Detta system utformades för att minska risken för personer som inte tänker långsiktigt förstör organisationen. Men det är inte den enda säkerhetsaspekten som finns för att minska eventuella konflikter, utöver detta så får varje representation, ex Göteborg, max ha 10 röster på ett riksting. Detta gör det dessutom lättare för mindre representationer, se städer, att påverka organisationens utveckling. Varje år hålls fyra riksting.
Varje godkänd representation, idag Göteborg, Stockholm och Västerås, äger en representant, ex Patrik Forsén för Stockholm, och en vice i Nordisk Ungdoms råd. Rådets uppgift är att ta fram material som representationerna kräver i sitt arbete samt att se till att beslut som tas på rikstingen genomförs. Rådet kan för att göra organisationen smidig, ta in röster från de antagna om något behöver beslutas med kort varsel. Till rådets hjälp har man organisationens arbetsgrupper, ex idrottsgruppen, som rådet använder till att lösa de beslut som tagits på rikstingen. Rådet utgör Nordisk Ungdoms exekutiva instans, och rikstinget organisationens beslutande instans.
På det lokala planet arbetar representationerna, exempelvis representerar en grupp aktivister/antagna/medlemmar i Västerås Nordisk Ungdom i Västeråsområdet. I Nordisk Ungdom talar vi inte om representationer som lokalavdelningar då vi vill skapa känslan av att vi alla tillhör en gemenskap – nämligen Nordisk Ungdom. Representationerna, alltså de grupper som arbetar i olika städer, är autonoma grupper med få restriktioner. Det är enbart rikstinget som kan utesluta eller godkänna en representation. Detta gör att det är kärnan av aktivister, läs de antagna, som bestämmer hur representationerna får arbeta. Även om de autonoma representationerna är fria att i stort sett göra vad de känner för så står organisationen bakom representationerna, och rikstinget ger vid sitt godkännande av representationerna sin tillit till de grupper som fått äran att representera organisationen.
Det finns naturligtvis, som i alla andra organisationer, fel och brister med strukturen. Exempelvis kan det vara svårt att veta vem som har ansvaret för saker i en matrisorganisation. När vi grundade organisationen ansåg vi dock att det positiva övervägde det negativa. Till det positiva hör att vi i organisationen lyckats med ett av målen från början – nämligen att inte bara flytta medlemmarna närmare representanterna utan även att få medlemmar/antagna/aktiva i organisationen att ta egna initiativ.
Vi har efter att organisationen funnits i ca 1, 5 år kunnat konstatera att vi har väldigt utvecklade diskussioner på våra riksting med många deltagare, många egna initiativ per capita jämfört med andra ideella föreningar som vi tidigare arbetat i och vi har framförallt skapat en anpassningsbar organisation som kommer att gå i arv i generationer.
