Det nya skattefrälset

Medborgarskapet är vårt samhälles fundament. Till det är knutet det rättigheter som är exklusivt svenska; rätt till svensk skolgång, sjukvård och pension. Till det kommer även rösträtten.

Så var det i alla fall tänkt.

Ty de senaste åren har en del reformer och lagändringar de facto ändrat de principer som medborgarskapet bygger på. Dessa ändringar, och förslag på ändringar, är:

• Statlig ersättning till företagare som anställer nyanlända invandrare om 70% av dennes lön
• Subventionerat körkort till nyanlända (arbetslösa) invandrare
• Ekonomiska frizoner i utsatta områden där skattelättnader kommer införas för företag etablerade av invandrare
• Skattefinansierade uppköp av företag för invandrare
• Sjukvård till papperslösa
• Skolgång för papperslösa

Var för sig kan varje förslag te sig ganska harmlöst och de bakomliggande intentionerna väl så förståeliga. Men sammantaget skapar det en grundläggande förändring av samhället, medborgarskapet och i förlängningen statens legitimitet. Sammantaget skapar dessa förslag invektiv för vidare förändringar i samma anda och eftersom ankomsten av nya medborgare och icke-medborgare inte utvärderas kommer inte heller de initiala åtgärderna långsiktigt lösa några problem.

Alla dessa åtgärder är ett erkännande att det finns ett segment i det svenska samhället som dras med problem, och att dessa problem är sammankopplade med detta segments härrörande utanför Sverige. Således blir det oerhört paradoxalt att definiera ett problem och söka åtgärda det, men samtidigt återskapa samma problem om och om igen.

I ett djupare sammanhang kommer detta späda på spänningar och konflikter i det svenska samhället då befolkningen delas upp i nettobetalare och nettomottagare, precis som vi sett i ett ännu större sammanhang i den europeiska unionen. Denna konflikt formaliseras och institutionaliseras i och med dylika förslag ovan; de skapar ett nytt skattefrälse. I och med det så kommer det svenska medborgarskapet också bli en börda och förlustaffär då de gemensamma tillgångarna inte fördelas efter medborgarskapets princip utan efter teorin om de mänskliga rättigheterna.

Som nationalister vill vi se att medborgarskapets status uppvärderas och kompletteras med de skyldigheter som en gång hörde det till och att samhörighet, gemenskap och identitet erkänns som grund för dessa skyldigheter.

Kim Petrusson