Den 11 december samlades för 10 året i rad vanliga svenskar, aktiva nationalister och utländska gäster i Salem, för att protestera mot det svenskfientliga våldet.
Då svenskhatet inte minskat utan snarare ökat de senaste 10 åren är manifestationens paroll minst lika viktig nu som då.
Ungefär 850 personer deltog i årets demonstration enligt arrangörernas beräkningar.
Väl framme vid den gående demonstrationens slut serverades varm glögg och pepparkakor till de frusna deltagarna.
Den omtyckta tyska trubaduren Frank Rennicke framförde flera låtar mellan talen.
Dan Eriksson från Salemfonden berättade om vilka effekter som manifestationen fått på samhället. “När manifestationen tog sin början för tio år sedan hade ingen hört ordet svenskfientlighet innan vi introducerade det. Idag är ordet känt för alla och används till och med i Sveriges riksdag”
Tony Bamber från brittiska nationaldemokraterna BNP höll ett mycket uppskattat tal. Han talade om de band som finns mellan skandinaver och britter och vikten av att Européer lägger alla tidigare konflikter bakom sig för att bekämpa gemensamma fiender.
Många var det som ville tända ett ljus eller lägga en krans. Även om många inte kände Daniel personligen så har hans död kommit att symbolisera alla de mord och allt det våld som årligen sker i svenskfientlighetens tecken.
Nellan var en personlig vän med Daniel och höll ett berörande tal där hon berättade om den vänskap och givmildhet som Daniel stod för.
Sista talare var Udo Pastör från det tyska nationaldemokratiska partiet NPD. Pastör talade om vikten att inse vilka som egentligen är skyldiga för alla de brott som drabbar inte bara svenskar utan alla européer. Han betonade även vikten av att bevara det unika kulturarv som vi européer har.
