Vi är de 100 procenten!

Occupy Stockholm är i full gång, och en spridning av fenomenet lär vara att vänta.

Ingen, varken ”organisationen” bakom eller enskilda har dock kunnat ställa upp ett alternativ till det upplevda problemet. Man är knappt överens om i vad felet består. Är det skuldvalutan? Är det privat bankväsende? Är det den sedvanliga nemesis ”det kapitalistiska systemet”? Är det den fria marknaden? Ingen vet, men något är fel och det är huvudsaken verkar man tycka.

I Occupy-rörelsens kölvatten följer också kampanjen ”Vi är de 99 procenten”. Även här följer man samma inkonsekventa mönster. Kampanjen går ut på personliga öden som skall illustrera ett övergripande missförhållande. Detta missförhållande förväntas gälla alla de som inte tillhör den rikaste enda procenten. Detta stämmer dock inte. 99% av befolkningen har inte gått hela sitt liv utan fast anställning. 99% av befolkningen lever inte på existensminimum. Man undrar spontant om det är det som krävs för att vänsterns världsbild skall gå ihop, då det också är de extremaste elementen inom vänstern som nu är tongivande inom den svenska Occupy-rörelsen.

Matematiken stämmer inte, ideologin finns inte, analysen är bristfällig. Därmed fylls också kampanjen, som hade kunnat utgöra en verklig folkrörelse, med tautologier och kritiskt perspektiv.

Vi i Nordisk Ungdom instämmer i en del av kritiken mot det rådande systemet, men vi ställer också upp ett alternativ.

Varje samhälle består av segment som har olika övergripande uppgifter. Inte sällan värderas dessa uppgifter olika utifrån svårighetsgrad, samhällsnytta och ansvar. Alla är inte lika, men alla har likafullt en uppgift att fullgöra. I vårt idealsamhälle förenas dessa differentierade segment i ett övergripande ideal. Detta ideal utgör en gemenskap och en grundval för hela samhället. Utifrån denna strävar hela samhället, på ett övergripande plan, i samma riktning. Så även finansmarknaden och bankväsendet.

Öppen marknad och ett fungerande bankväsende är självklara fundament för en fungerande ekonomi. En fungerande marknad är dock inget självändamål i sig utan endast en del, om än en viktig sådan, i ett större system. Materialism kan aldrig vara grundvalen för en livskraftig kultur. Marknaden måste kompletteras med ett stringent moraliskt system med samhällets långsiktiga utveckling som mål.

Strukturer för en övergripande samverkan måste finnas på högsta samhälleliga nivå för att säkra en utveckling i enlighet med våra specifika förutsättningar och ideal. Därmed blir också vår samhällsvision en som gäller 100% av vår befolkning. Inte bara de rika, inte bara de fattiga, utan alla.

Vårt alternativ är således inte yttermera samhällssplittring utan tvärtom. Vi vill att hela vår kultur och samhällsform avpolitiseras och istället verkar rent uppgiftsspecifikt, bortom rena klass-, och partiintressen. En sådan samhällsordning verkar i individens och det allmännas intressen parallellt.