Artiklar

Minnesstund för Daniel Wretström

Den 9:e december samlades en grupp aktivister för att tända ljus och hålla en minnesstund vid platsen där Daniel Wretström mördades, i Stockholmsförorten Salem.

Minnesstund år 2016

Vi är många som minns det fruktansvärda mordet och hur media hanterade det efteråt. Vi är många som minns hetskampanjen mot nationalister i media som föregick mordet. Men det är också många unga människor som  i dag söker sig till nationalismen som inte har någon koppling till vad som hände den där natten i Salem för 16 år sedan. Många var bara några år gamla när Daniel mördades, och vissa av de yngsta i våra led var inte ens födda. Det är därför viktigt att vi håller minnet vid liv och berättar för kommande generations svenskar och nationalister om vad som faktiskt hände

Daniel var en 17-årig nationalist från Surahammar. Han älskade att fiska, och han spelade trummor i ett band. Han drömde om att bilda familj och leva ett vanligt ”svensson-liv” – något han på grund av några kallblodiga invandrare aldrig fick chansen att göra.

Den 9 december år 2000 efter klockan tolv väntade Daniel Wretström vid en busshållplats i Salem då ett multietniskt gäng närmade sig honom. Gänget skrek ord som ”jävla rasse” och ”stanna om du vågar”. Gänget hade beväpnat sig med plankor och misshandeln inleddes. Wretström försökte stanna en förbipasserande bil och ropa på hjälp men utan resultat. Daniel slogs till marken och sparkades och slogs i ansiktet och kroppen. En av angriparna använde en 1,5 meter lång planka till att slå Daniel i huvudet med. Misshandeln avbröts när en tonårstjej skrek åt gänget att sluta. En av tjejerna i det mångkulturella gänget skrek då tillbaka att ”rassen” fick vad han förtjänade.

Daniel mördades brutalt genom att en av gängmedlemmarnas bror som anslöt sig till gruppen beväpnad med en kökskniv upprepade gånger hoppade på offrets huvud och högg i den livlösa kroppen upprepade gånger med kniven. Han högg Daniel i ryggen så många gånger att knivbladet gick av på mitten och tog sedan det som var kvar av kniven och skar halsen av Daniel. Efter mordet skriker någon ”krossa rasismen” när gänget flyr från platsen.

Salemmanifestationen

Bara dagar efter mordet samlades runt 1000 personer i Salem för att hedra Daniel. Det utvecklades till vad som kom att kallas Salemmanifestationen. Varje år kring Daniels dödsdag samlades tusentals personer i Salem för att hedra och minnas Daniel. Varje år hölls också en vänsterextremistisk motdemonstration där bland annat Gustav Fridolin stått sida vid sida med några av mördarna för att försöka stoppa minnesstunden för en mördad 17-årig pojke.

Allt eftersom åren gick började deltagarantalet dock att dala, och år 2010 hölls den sista manifestationen ute i Salem. Det samlas dock fortfarande människor vid hans dödsplats varje år som håller hans minne vid liv.

Daniels dödsplats år 2016

Det är viktigt att vi aldrig glömmer Daniel och alla andra svenskar som fått sätta livet till för sin övertygelse och etnicitet. Daniel blev mördad för att han var en svensk nationalist, och otaliga andra har blivit misshandlade och mördade enbart för att de är svenska. Daniels död hjälper oss att förstå vad det är som står på spel: Antingen vinner vi kampen mot mångkulturalisterna och globalisterna eller så kommer vi att bli hänsynslöst förföljda och mördade, med statens och medias goda minne.

Salemmanifestationens finns inte längre, men Daniels minne lever kvar och vi i Nordisk Ungdom kommer att fortsätta att hedra och minnas honom. Vi kan inte glömma mordet, och vi förlåter aldrig.

2 svar

2 svar

  1. AH

    december 11, 2016 at 11:21

    Mycket bra! Första bildtexten dock ”Minnesstund år 2106”, givetvis hoppas jag att detta fortsätter långt in i framtiden, men vi är väl inte riktigt där än?

    • Nordisk Ungdom

      december 11, 2016 at 12:04

      Tack för påpekandet, nu är det rättat. :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Copyright © 2016 Nordisk Ungdom