Igår meddelade Marc Abramsson, partiledare för Nationaldemokraterna, att partiets verksamhet läggs ned. Partiet har de senaste åren fört en tynande tillvaro, men har under sin existens utövat ett stort inflytande på svensk nationalism och en stor del av de som idag är aktiva i olika nationalistiska sammanhang har fått sin politiska skolning i partiet.
Mitt första möte med Nationaldemokraterna skedde på Östermalmstorg den 19 juni 2002 och jag bestämde mig där och då för att engagera mig i partiet. Den entusiasm och kämparanda som präglade partiets första år måste vara unikt för en organisation inom den svenska nationalismen.
Det var, som med så mycket annat, en ren slump som gjorde att jag kom att engagera mig i ND och inte i SD. Som ung nationalist under de första åren i början av 2000-talet fanns egentligen inte så många andra alternativ i Stockholm där Sverigedemokraterna knappt ens existerade på pappret.
Jag lämnade partiet sommaren 2007. Då lämnade jag även posterna som distriktsorganisatör för Stockholm och ordförande för Nationaldemokratisk Ungdom. Det skulle dröja till 2010 innan jag återigen engagerade mig i en organisation, denna gång i Nordisk Ungdom.
Mycket kan sägas om både Nationaldemokraterna och dess ledare sedan 10 år, Marc Abramsson, och åren under hans ledarskap har främst speglats av med jämna mellanrum återkommande konflikter. Det är ingen hemlighet att jag och Marc inte alltid har dragit helt jämt och att vi har haft olika synsätt på hur organiseringen av partiet skulle se ut, men samtidigt är Marc en av de nationalister jag hyser stor respekt för.
När Tor Paulsson misshandlade sin dåvarande sambo och uteslöts ur partiet var Marc det enda alternativet att leda organisationen vidare. Blott 25 år gammal föll alltså ansvaret för en av de största nationella organisationerna i modern tid på hans axlar.
Marc är utan tvekan en av de bästa företrädarna jag känner till och hans politiska analyser har ofta varit klockrena, men den mognad och insikt som meddelandet om partiets nedläggning andas har saknats. När nu Marc hänvisar partiets aktivister till Nordisk Ungdom och väljarna till Sverigedemokraterna är cirkeln åter sluten. Det blir ett slut, men också en början.
http://patrikforsen.se/2014/04/24/nationaldemokraterna-tar-farval/
